Ingen
vår utan Caprice!
Tonhallen: Kjell Lönnå med Kammarkören, KFUM-kören, Kören
Confetti & Electric Banana Band (Lördag)
För oss Sundsvallsbor med omnejd blir det vår på riktigt
när Kjell Lönnå med sina körer och gäster bjuder på sin uppsluppet glada
sångfest Caprice, vilken ägde rum i lördags vid två fullsatta konserter.
Inledningsvis vällde körerna in från alla håll med glada tillrop och
välkomnande.
Man måste nypa sig i armen för det här var fyrtioåttonde
gången som Kjell ledde sina körer, vilket är helt otroligt. Kjells musikglädje
och entusiasm tycks outsinlig. Att år efter år bjuda på tradition och det där
lilla extra som gör upplevelsen starkare är minst sagt imponerande.
Varumärket Caprice har i körsverige en stark ställning.
År efter år har kvalitets-ribban höjts åtskilliga snäpp, vilket inte gör sig
självt utan kräver ett idogt repetionsarbete. Körerna denna kväll var verkligen
på tårna och bjöd oss på ett par timmars mäktig och välklingande körsång med en
smakfull meny av såväl sprittande som meditativa sånger för att få oss att
komma i rätt vårstämning. Ur det digra programmet bjöd Kammarkören på folkmusik
från Dalarna med Talgper, symbol för talgoxen enligt Rune Lindström, Efter
regnet av Benny Andersson, ett ovanligt Benny-opus med kontemplativ prägel samt
glada Happy Days. KFUM-körens mäktiga röster kom väl till sin rätt i Carl
Antons Maskros och tjärdoft, Otto Lindblads klassiker Vintern rasat ut, Bosse
Sahlén och kören
i gamla fina Din vår, Björn Sundström elegant agerande i
klassikern En herre i frack och Sven Arefeldts paradnummer Res med mig Stina i
en roddbåt till Kina. Där hade Kjell ändrat lite i texten så att den fick en
lokal anknytning. Snyggt gjort.
Cissi i Kammarkören bjöd på en halvfräck dänga innan
Confettitjejerna visade sina färdigheter i bl.a. en fin melodi, Utan dina
andetag, signerad Joakim Berg
i popgruppen Kent. De visade sina showtakter på
bästa sätt när de släppte loss
i Povel Ramels Knäppuppklassiker, Var är tvålen,
iklädda baddräkter från anno dazumal. Alla körer sjöng av hjärtats lust prins
Gustafs Studentsång som är ett måste vid vårkonserter.
Gästartister av rang har passerat revy vid
Capricekonserterna och årets får väl anses som de hittills mest udda, Electric
Banana Band. Alla i publiken, gammal som ung har en relation till dem. Med sin
spelglädje och entusiasm fick de med sig publiken i sina låtar som Batterilåt,
Jag kan inte simma, Zwampen, Banan-kontakt, Maja min Piraya, med flera. Den
rytmiskt sköna musiken skriven av Janne Schaffer och texterna av Lasse Åberg är
lätt att ta till sig. Schaffer och pianisten Peter Ljung bjöd också på Brusa
högre lilla å av Björn J:son Lindh.
Preludiet ur Bachs cellosvit nr 1 spelade Malin Högberg
på sin kontrabas. Välspelat och fint. En skön kontrast till sjungandet. Malin
är till vardags chefsbasist i Nordiska Kammarorkestern.
Traditionsenligt med alla på scenen avslutades Caprice
med Kjells bearbetning av Irving Berlins klassiska Alexander Ragtime Band.
Åter
en härlig musikupplevelse att minnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar