Intressant
musikmix!
Konsert
Lars Beijbom and Orchestra Six
Jazzklubben: E Street
Säsongens näst sista Måndagsjazz bjöd på en sprakande
föreställning med anknytning till bland annat Art Blakeys klassiska
Messengergrupper.
Tidigare har kapellmästaren och trummisen Lars Beijbom haft
ett magnifikt storband ihop med danske trombonisten Erling Kroner. Men längtan
till ett band i det mindre formatet har lett fram till den här utmärkta sextetten
där förutom Beijbom ingår följande manskap, Fredrik Davidson trumpet/flygelhorn,
Inge Pettersson Lindbäck saxofoner, Ola Åkerman trombon, Robert Tjäderkvist
keyboards och Göran Schelin bas. Beijbom styr bandet enligt samma mönster som
Blakey gjorde på sin tid, engagerat, pådrivande och oerhört rytmiskt.
För att
få en personlig profil på bandet har han hämtat näring från olika håll. Han lagt
grunden med Blakeys Messengerssextetter och sedan fyllt på med lite Jazz
Crusaders, Herbie Hancocks Headhunter, lite fusion från Miles Davis Bitches Brewepok
med mera. Läggs alltsammans av impulser i en smältdegel och blandas samman så
blir det i slutändan Lars Beijboms Orchestra Six.
Den hemsnickrade musiken, gissningsvis av Beijbom själv,
hade samma karaktärsdrag som den musik som spelades av inspirationskällorna när
det begav sig. Musiken är fräsch och oförutsägbar. Beijbom är en rytmisk
trollgubbe som utan att vara dominant uppträder med samma självklarhet som en
domptör Man vet inte åt vilket håll det bär när han piskar fram de tre tunga
blåsarna, ensemblemässigt tajta, ut i harmonikens tassemarker. Lindbäcks saxofon sprudlade av toner i fritt
flöde, Davidsons elförstärkta trumpet bubblade av frenesi och Ola Åkermans
eleganta trombonspel satte färg på tillställningen. Flink i fingrarna bjöd Tjäderkvist
på sin keyboard på både läckert ackompanjemang som spännande och smått
intrikata solon. Man kunde nästa tro att självaste Herbie Hancock satt där och
levererade grooveackord.
Göran Schelins tunga basgångar i symbios med Beijboms
trummor gav perfekt inramning.
I pausen utdelades jazzklubbens Ungdomsstipendium till
basisten Jonatan Eriksson. Juryns motivering: ”Genom genrer bredd,
stor initiativrikedom och ett brinnande inre driv, har han bevisat att
långsiktigt, uthålligt arbete lönar sig. Idag är han en stabil och flexibel
ackompanjatör och en intressant solist som varje vecka utvecklas till en mer
och mer personlig röst! Vi har hört honom spelandes på klubben i olika
konstellationer, både små och stora”.
Jonatan har framtiden för sig och kan bli
hur bra som helst.
Beijbom och hans spelglada manskap visade med ackuratess
att jazzen har oanade uttrycksmöjligheter då man blandar och ger från olika
stilar och epoker. En av höstens bättre jazzkvällar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar