Konsert
Sundsvalls Blåsorkester
Kulturmagasinet
Institutionen Sundsvalls Blåsorkester under kapellmästare Thomas Gathes ledning bjöd på en uppsluppen och variationsrik promenadkonsert i Kulturmagasinets foajé på självaste Mors Dag. Jag undrar om Sundsvallsborna är medvetna om vilken musikskatt vi har i Blåsorkestern. Orkestern har många trotjänare, bland andra Lars-Erik Sundlöf som spelat på sitt valthorn i 54 år.
Det hade gärna fått vara mer publik men det tråkiga vårvädret skrämde säkert många. Vi som var där fick njuta av härlig musik från olika epoker. Kapellmästare Gathe är inte bara en entusiastisk ledare för orkestern han är också mycket skicklig att sätta ihop repertoaren med musik som är fjärran vad man är van vid när det gäller blåsorkestrar. Den väl valda musiken är full av olika kulörer och formspråk. Som vid tidigare konserter fick vi höra en välrepeterad orkester med tätt välklingande och luftigt ensemblespel, perfekta nyanseringar och rytmiskt effektivt.
Konserten inleddes med Landscapes, filmmusik av Rossano Galante. Med fantasins hjälp kunde man skönja ett böljande landskap med åkrar och ängar och blånande höjder i fonden.
Därefter spelades ledmotivet till TV-serien Downton Abbey
med den mörka barytonsaxen i botten. Den suggestiva musiken ger verkligen en
bild av överklassen från förra seklets början.
Beethoven tillhör inte vanligheterna på orkesterns
repertoar men här fick vi njuta av hans York´scher Marsch från 1808. Beethoven
var en mästare att måla med mörka och ljusa toner vilket orkestern lyfte fram
på bästa sätt.
Dances of Innocence av orkesterns favoritkompositör Jan
Van Der Roost, ett elegi över en fjortonårig flickas död. I början mörk och
nedstämd musik som mitt i den dystra sorgen byter skepnad och en ljusning
träder fram.
Highlights from ”Moulin Rouge”, ett potpurri på musik ur
filmen med samma namn. Här fick orkestern verkligen visa hela sitt register för
det var många snåriga och svårspelade partier. En eloge till samtliga solister
som klarade alla blindskär galant. Svängigt med många rytmiskt tvära kast.
Efter den urladdningen bjöds vi på judisk klezmer musik.
Den har en speciell orientalisk karaktär och rytmiskt påminner den om
cydecomusiken som spelas i amerikanska södern. Det hela kryddades med effektfulla
inpass av trumpet, klarinett, flöjt och oboe.
Pampigt är rätta ordet när orkestern spelar musik ur Star
Warsfilmerna. Kompositören John Williams är inte snål med effekterna i sin
musik, vilket Gathe och hans manskap verkligen lyfte fram. Det var så att det
vibrerade i glastaket över orkestern.
Shostakovich var ingen utpräglad jazzkompositör men var tydligen
intresserad av musikformen, för han har komponerat en Jazz Suite och ur den fick
vi njuta av finalen. Ett lättlyssnat stycke som är raka motsatsen till hur han
sätter tonerna i sina symfoniska verk.
Konserten avrundades med ett modernt stycke, Uptown Funk
med elbas och häftigt trumkomp. Helt plötsligt sprutade det såpbubblor upp mot
taket och det hela slutade med en knall när en serpentinbomb briserade.
När sista tonen klingat ut fick orkestern stående
ovationer från en nöjd och belåten publik. Att spela bra är ju orkesterns motto
men det är en styrka att ha en trevlig och humoristisk presentatör som Jan Thim,
det förstärker helhetsbilden. Tack för en njutbar konsert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar