fredag 24 november 2017

Jazzrecension 2017-11-23

Foto: Mats Olsson ST

Inga ålderskrämpor hos jubilerande Good Morning Blues
Konsert
Good Morning Blues
Jazzklubben, E-Street

För femtio år sedan strålade fyra grabbar samman i Uppsala och bildade ett band som kallades Four and the Blues. Föga kunde de ana att det var starten på det som kom att kallas Good Morning Blues som i år firar 50-år. De är ett av våra äldsta band för klar etta är Whispering Band i Örebro som hållit ut i 80 år hittills. Men det unika med G M B är att de fyra originalmedlemmarna har varit med under hela resans gång.
De flesta av G M B medlemmar är sedan länge kända och etablerade namn på den svenska musikscenen. Den ursprungliga kvartetten består av Claes Janson sång, gitarr, Jan Wärngren piano, för kvällen ersatt av Mikael Skoglund, Thomas Lindroth bas, sång och Björn Sjödin trummor. Därefter har tillkommit John Högman saxofoner, Bosse Broberg trumpet, Anders Johansson gitarr, ersatte Thomas Arnesen 2004 och Hampus Adami trombon. Namnet Good Morning Blues tog de för det var enda låten Claes och Thomas kunde tillsammans. De har blivit bandets signaturmelodi. Idag spelar de en bred repertoar där även kända jazzklassiker fått plats. Det måste vara unikt att personkemin fungerat under så lång tid. Det har gått väl tack vare den gemensamma nämnare, kärleken till bluesmusiken. Inget originellt recept precis men klart hållbart, vilket framgick väl den här kvällen. De varierar med stor skicklighet de kända och mindre kända bluestolvorna och ger dem en jazzig karaktär. Men de är heller inte rädda för att ge sig på musik av modernare karaktär.

Utan vidare jämförelse kom jag osökt att tänka på legendariske B. B. King när Good Morning öppna spjället i kvällens öppningsnummer Grow to Old med sång av Claes Janson och fina solon av John Högman tenorsax, Bosse Broberg trumpet, Hampus Adami trombon och Anders Johansson gitarr. För King var också omgiven av skickliga blåsare. En stor skillnad är att i Kings band var han hela tiden i focus. G M B är ett helt igenom demokratiskt band där man delar broderligt på sånginsatserna och på det instrumentala soloutrymmet. Att Claes Janson är ett riktigt bluestroll med rätta känslan visade han och bandet bland annat i tolkningen av Thelonious Monks mästeropus Blue Monk med berättande svensk text och Oscar Brown Juniors Work Song. Riktiga godbitar. Bandet är ett väl sammansvetsat kollektiv och med mycket gedigna solister i Broberg, Högman och Adami. Det är imponerande att de med sina 50 år på nacken har spelglädjen och gnistan på topp. En toppkväll!
Foto: Mats Olsson ST

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar